Sokratiska samtal i familjedaghem

måndag, november 15th, 2010

Sokratiska samtal – samtal om att vara människa

Ann S Pihlgren

I mötet, när vi utbyter tankar och idéer med någon annan, förändras och utvecklas vår egen bild av världen. Våra tankar och idéer förändrar också den vi möter. Själva tänkandet tycks starta och framför allt utvecklas genom mötet och kommunikationen.
- Men vad kunde Alfons ha gjort när de inte tror på att han inte tagit nyckeln?
- Han kunde ha sagt till dom att det inte var han.
- Men det gjorde han ju men de trodde inte på honom!
- Han kunde kanske ha letat reda på den om han letade överallt.
- Men om han inte hittar den, hur ska han göra då?
- Han kan kanske göra så här, Markus vänder ut och in på sina fickor.
- Kanske kunde han sagt till sin pappa. Men tänk om han inte heller tror på honom?

Se hela: Sokratiska samtal Familjedaghem

Konsten att analysera interaktion och lärande i det Sokratiska samtalet

måndag, november 15th, 2010

Ann S Pihlgren

Bakgrund

Under senare tid har det sociokulturella paradigmets genombrott lett till en förnyad diskussion om att lärande och tänkande sker i dialog mellan individer. Idéer från t.ex. Bakhtin och Vygotsky innebär en syn på lärandet som en social process som utvecklas i det gemensamma mötet mellan två eller flera personer. Kommunikationen mellan individerna utvecklar samtliga deltagares tänkande.

Se hela: Konsten att analysera interaktion och lärande i det Sokratiska samtalet

A Modern Reading of Dewey Together with Freinet and Adler

måndag, november 15th, 2010

Ann S Pihlgren

When I, in the year 2000, began my position as principal at Freinetskolan Mimer, a private school in Norrtälje, I did a review of the work methods, routines and quality of instruction at the school. My impression as a new leader for the school was that the methods and instruction were of very high quality. In certain areas the work methods could be strengthened and improved. Such a development project concerned the children’s possibility to develop their thinking regarding value questions and ethical dilemmas through Socratic seminars as a work method1, with the methods used for example at the Paideia schools in the USA as a starting point. As a result of this work I will follow the project in my position of doctoral student at the Stockholm Institute of Education as a part of my dissertation.

Se hela: A Modern Reading of Dewey Together with Freinet and Adler

Thinking Together

måndag, november 15th, 2010

- Comparing the dialogue in Socratic seminars and in progressive community meetings

Ann S Pihlgren, Stockholm University

The teacher‟s voice still dominates the classroom: a teacher talks 70-75 % of the time, even in discussions (Dysthe, 1996, Hillocks, 1989, Liljestrand, 2002, Nystrand, 1997). Where individual work or work in small groups is practiced, this pattern changes: half to two thirds of the talk becomes “desk-talk”, i.e. students talking to each other during teacher conducted discussions (Lindström, Arnegård & Ulriksson, 2003, Lindblad & Sahlström, 1998, Tholander, 2002). The conversational pattern of the classroom often is restricted to the teacher asking questions with given answers (Goodlad, 1983, Liljestrand, 2002). The lessons follow certain “rules” for interaction, during which the teacher dominates and the students try to discern the required solution (Edwards & Mercer, 1987, Lemke, 1990). Talk moves regarding knowledge or reasoning are relatively prevalent, but talk moves linking participants‟ ideas are not (Wolf; Crosson & Resnick, 2006).

Se hela: Thinking together vänartikel till prof Lars Lindström

Individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal som leds av barn och ungdomar

måndag, november 15th, 2010

På Freinetskolan Mimer har vi under hösten inlett ett arbete med utvecklingssamtal som leds av barn och ungdomar. Bakgrunden är att på ett systematiskt sätt hjälpa barnet /ungdomen att fokusera på sitt eget lärande och att detta ska manifesteras i det utvecklingssamtal som sedan hålls med barnets förälder. Vi har hittat inspiration i skolor i Nya Zeeland, i Padeiaskolorna i USA, i Stenkullens högstadium och på Freinetskolan Bild och Form i Göteborg, där man sedan ett tag bedrivit utvecklingsarbeten med portfolio och elevledda konferenser.

Se hela:Elevledda utvecklingssamtal

Uppföljning för att stärka och fördjupa lärandet

måndag, november 15th, 2010

Ann S Pihlgren

Under de senaste åren har Freinetskolan Mimer bedrivit ett systematiskt utvecklingsarbete för att vidareutveckla bra uppföljningssystem både vad gäller barn och vuxna. I denna artikel presenteras den teoretiska bakgrunden till varför uppföljning och värdering kan användas för att förstärka de pedagogiska lärandeeffekterna och hur detta ska genomföras praktiskt. I några av hemsidans övriga artiklar presenteras fördjupningar av det praktiska arbetet:

Utvecklingsscheman
Bedömning av kunskap och kompetens i Sokratiska samtal
Lönekriterier och feedback, bedömning av pedagogers kunskap och
kompetens
Kollegial feedback
Betyg

Artikeln inleds med ett sammandrag av ”Educative Assessment, Designing Assessment to Inform and Improve Students Performance” av Grant Wiggins1[1] och fortsätter därefter med att beskriva de rent praktiska konsekvenserna för Mimers del.

Se hela:Uppföljning för att stärka och fördjupa lärandet

Att göra framstegen tydliga med hjälp av utvecklingsscheman

måndag, november 15th, 2010

Ann S Pihlgren

När man inte vet vad man kan, är det svårt att veta vad man ska lära sig härnäst. Vid Freinetskolan Mimer har vi därför gjort en rad utvecklingsscheman för olika färdigheter. Tanken är att såväl barnet, föräldern och pedagogen ska veta var barnen befinner sig i utvecklingen. Arbetet tilldelades det regionala Skolpriset SPIRA år 2002.

Freinetskolan Mimer är en friskola i Norrtälje som erbjuder verksamhet för barn i åldrarna 1 till 16 år. Mimer har en egen förskola och barnen kan därefter gå hela sin grundskoletid på Mimer. Vi arbetar med Freinetpedagogik, vilket innebär att barnen har ett stort inflytande över sitt eget arbete i den ordinarie verksamheten. Med stigande ålder förskjuts tyngdpunkten i arbetssättet från lekarbete i de yngsta åldrarna till färdighetsträning i mellanåldrarna för att i de övre åldrarna bli helt tematiserat. Arbetet ska vara befrämjande för barnets utveckling och det måste med stigande ålder erbjuda nya utmaningar för barnen.

Se hela: Att göra framstegen tydliga med hjälp av utvecklingsscheman